FAQ

Varför heter programmet Din Bror & Din Syster?

Allt startade med att vi började att driva samtalsgrupper för pojkar på skolor och fritidsgårdar. Vår motivation kom från en upplevelse av att det saknades både kunskap och metoder för att arbeta förebyggande och främjande med pojkar. Konkret saknades metoder som främjade en validerande miljö samtidigt som deltagarna fick möjlighet att träna på viktiga nyckelfärdigheter för att klara av vardagen bättre och nå sina mål.


Valideringens och färdighetsträningens kraft gjorde samtalsgrupperna framgångsrika och för att inkludera alla barn och unga vidgade vi Din Bror till att bli Din Bror & Din Syster.


Namnet Din Syster och Din Bror innefattar också en speciell tillhörighetskänsla. 

När det gäller samtalsgrupper förespråkar ni blandade grupper eller grupper separerade av kön?

Det beror på förutsättningarna och syftet med insatsen. Blandade grupper är bra för att lära känna varandra och dela perspektiv. Grupper uppdelade på kön gör det möjligt för deltagarna att reflektera över ämnen som man som grupp delar. 

Kan man vara DIN BROR ledare som kvinna och DIN SYSTER ledare som man? 

Självklart! Könet spelar såklart ingen roll om du är en bra ledare eller inte. Ett perspektiv om hur det är att växa upp som kvinna är mycket värdefullt i en killgrupp och det är samma sak när det gäller de perspektiv som en man kan tillföra en tjejgrupp.


Det gäller också det speciella perspektiv som t ex en ickebinär person kan tillföra en samtalsgrupp. Vi trycker dock på att det ska finnas minst en manlig ledare med i varje samtalsgrupp för killar och minst en kvinnlig samtalsledare med i en tjejgrupp. En viktig anledning är att killarna och tjejerna då har en person som de kan identifiera sig med och som kan modellera ett vidgat sätt att vara man respektive kvinna på. 

Är DIN BROR & DIN SYSTER programmet till för alla oavsett bakgrund? 

Absolut. DBDS programmet används i alla möjliga kontexter och sammanhang. Alla barn och unga behöver träna upp sina färdigheter. Ju mer färdighetsbrister desto viktigare blir det att träna upp dem. 

Varför menar ni att det är så viktigt att lära sig färdigheter? 

Kunskap är viktigt. Vi tror att om man känner sig bra beter man sig bra och ju bättre vi förstår vad vi känner och varför vi känner som vi gör desto mer kontroll får vi över vår vardag och våra liv. Det intygar forskningen.


Samtidigt är kunskap bara en del. Vi behöver också färdigheter för att bättre hantera oss själva och nå våra mål. Det handlar om färdigheter att vara närvarande, hantera utmanande känslor, veta skillnad mellan det man kan förändra och det man behöver acceptera, kunna sätta ord på vad man känner, tänker och vill, följa sina mål i relation till andra, använda sin motivation effektivt och planera för sin vardag och tillvaro.

Ska färdighesträningen ske genom gruppsamtal eller individuella samtal?

Den kan ske genom båda två, vi tror att de har olika funktion och syfte. Gruppsamtalen ger möjlighet att ta in fler perspektiv och bli bekräftad av andra. Det finns samtidigt en risk att bli invaliderad i grupp, i de fallen utgör de individuella samtalen möjligheten till att bli sedd och öka sin förståelse. Både behövs och ger tillsammans stöd och möjlighet till lärande. 

Ska DBDS bara användas för att genomföra samtalsgrupper?

DBDS programmet kan användas på olika sätt. Det kan användas för att driva samtalsgrupper men även i exempelvis klassrumsarbete. 


Under våra utbildningar får du lära dig om nyckelfärdigheterna och träna på hur du aktiverar dem hos dig själv och andra. Det gör att dig redo att själv avgöra hur du ska lära ut färdigheterna till barn och unga du möter. 

Vad baserar ni programmet och färdighetsträningen på? 

Vi har haft möjligheten att studera och lära oss olika metoder och strategier och samlat på det vi tycker fungerar extra bra. Färdighetsträningen i DBDS programmet är idag baserat på terapeutiska metoder såsom dialektisk beteende terapi (DBT), kognitiv beteende terapi (KBT), men också metoder som traumamedveten omsorg (TMO). Vi tar också in kunskap från exempelvis positiv psykologi, neurovetenskap och antropologi för att fånga hela spektrat av stöd och coachning. 


Vi använder även integrerade modeller och systemteori för att sortera och sätta ihop olika förklaringsmodeller till integrerade system. Vi tar också hjälp av kulturförklaringsmodeller såsom World Value Survey och Spiral Dynamics när vi diskuterar kultur, traditioner och krockar.  


Vi använder också forskning och modeller från ledarskapsvärlden för att förstå och hantera grupprocesser och använda effektivt ledarskap. 

Måste man vara samtalsledare över en grupp för att gå era utbildningar? 

Nej inte alls, många som går våra utbildningar gör det för att lära sig mer om hur barn och unga fungerar utifrån en psykologisk och neurologisk grund. En del som går utbildningarna använder materialet och manualen för individuella samtal, andra använder den för gruppsamtal och klassrumsarbete.


Vi brukar säga att "vi ger material och verktyg, men det är du som är snickaren", det innebär att du har möjlighet att själv anpassa insatsen utifrån behovet hos dem du möter.  

Vad får man ut av att ha gått er utbildning eller lyssnat på era föreläsningar? 

Det är såklart individuellt men vi lyfter fram tre saker speciellt.


Det är vårt färdighetsperspektiv. Det utgår från att personer som inte utvecklat färdigheter, har växt upp in en invaliderande miljö som inte gett dem den möjligheten. De gör att man kanske får kortare stubin och svårigheter att reglera sig, vilket gör att omgivningen blir mer bestraffande tillbaka. Att utveckla färdigheter är en lösning på denna onda cirkel.  


Det andra är vårt kulturspecifika perspektiv som ger en förklaringsmodell som underlättar mötet mellan människor med olika kulturella bakgrunder.


Det tredje är vårt neurologiska perspektiv som säger att den viktigaste kunskapen vi som möter barn och unga behöver är kunskapen om hur vår hjärna och nervsystem fungerar och hur de påverkar hur vi tänker, känner och beter oss.

Hur gör man för att boka en utbildning eller föreläsning av er?  

I dagsläget genomförs utbildningen Färdighetstränare och Samtalsledare som uppdragsutbildning. Det innebär att vi genomför utbildningar på uppdrag av olika uppdragsgivare, det kan vara enheter på kommunen, ideella föreningar, eller privata aktörer som HVB-hem. Ibland går flera uppdragsgivare ihop och genomför utbildningen tillsammans. 


Om du som anställd är intresserad av att gå utbildningen så vänd dig till din chef eller utbildningssamordare. 


Här hittar du dokumentet "Uppdragsutbildning: Certifierad Färdighetstränare och Samtalsledare" som du kan ladda ner och ge till utbildningsansvarig på din arbetsplats.


 







Minimiantal för att genomföra utbildningen i arbetslaget är 10 personer.


Det finns också möjlighet att genomföra utbildningen tillsammans med en annan extern aktör om man är färre än 10 personer i arbetsgruppen, såsom ett arbetslag från en annan kommun eller förening. Det är bara att höra av sig till oss så hittar vi en lösning tillsammans. Vårt mål är att så många som möjligt ska träna barn och ungas nyckelfärdigheter.