Om DBDS

Från svåra samtal till färdigheter för livet

DBDS – Din Bror & Din Syster är ett praktiskt samtals- och färdighetsträningsprogram för barn och unga.


Programmet hjälper unga att förstå sig själva och andra, sätta ord på sådant som kan vara svårt och framför allt träna färdigheter som kan användas när livet faktiskt blir utmanande.


Utgångspunkten är enkel:

Det räcker inte alltid att veta vad man borde göra. Man behöver också ha tränat på vad man kan göra när det blir svårt.


DBDS genomförs framför allt i mindre grupper, där en utbildad Färdighetstränare leder samtal, reflektioner, övningar och praktisk träning.

Samtal + kunskap + träning

SAMTAL
Unga får möjlighet att prata om känslor, relationer, konflikter, normer, grupptryck, skam, ansvar och framtid. Det som varit svårt att förstå kan börja få ord och sammanhang.

KUNSKAP
Unga får enkla modeller och begrepp för att förstå känslor, tankar, impulser, relationer och beteendemönster – och varför vi reagerar som vi gör.

FÄRDIGHETSTRÄNING
Genom övningar, reflektioner, rollspel och verklighetsnära situationer får deltagarna prova nya sätt att hantera det som annars lätt sker automatiskt.

Motsatssmart - från antingen eller till både och

AUTOPILOTEN FÖRENKLAR
När vi blir stressade, rädda, arga eller pressade blir vårt tänkande lätt smalare.

Rätt eller fel.
Stark eller svag.
Vinna eller förlora.
Respektera eller bli överkörd.

MOTSATSSMART ÖPPNAR FLER VAL
Jag kan vara arg och ta ansvar för vad jag gör.
Jag kan vara självständig och behöva hjälp.
Jag kan förstå min reaktion och välja annorlunda nästa gång.

Både och skapar fler handlingsalternativ.

gruppen som träningsmiljö

Gruppen är en viktig del av DBDS.


Här får unga inte bara höra en vuxens perspektiv. De får lyssna på andra unga, upptäcka att de inte är ensamma om sina erfarenheter, pröva tankar, höra andra perspektiv och träna nya färdigheter tillsammans. De får träna på att reflektera, argumentera och utveckla sina tankar och åsikter. 


Samtalsledarens uppgift är att skapa en miljö som är trygg och validerande, men samtidigt tydlig, fokuserad och utvecklande.


Målet är inte bara att ha ett bra samtal i rummet.


Målet är att det som tränas i gruppen ska kunna användas utanför gruppen.

Vad bygger dbds på?

DBDS har utvecklats genom mer än 20 års praktiskt arbete med barn och unga.


Programmet hämtar bland annat inspiration från KBT, DBT och neurovetenskaplig forskning om lärande, känsloreglering och socialt samspel.


Gemensamt är synen på människan som lärande och föränderlig.

Beteenden och sätt att hantera livet formas genom erfarenheter. Det innebär också att nya erfarenheter, nya relationer och upprepad träning kan skapa nya sätt att reagera och agera.

Vad säger forskningen?

SOCIALA OCH EMOTIONELLA FÄRDIGHETER
Forskningen ger stöd för systematisk träning av exempelvis känsloreglering, problemlösning och socialt samspel.

FÖREBYGGANDE ARBETE
SBU lyfter färdighetsträning i exempelvis konfliktlösning som relevant för att förebygga kriminalitet och minska riskbeteenden.

VIKTIG AVGRÄNSNING
Kunskapsläget stödjer programmets centrala komponenter. DBDS som specifikt program behöver samtidigt fortsätta följas upp och utvärderas.

Fördjupning och forskning

DBDS som specifikt program behöver, liksom andra praktiska arbetssätt, fortsätta följas upp och utvärderas.


Samtidigt finns ett omfattande forskningsstöd för färdighetsträning som stärker barns och ungas sociala och emotionella förmågor, flera av de områden som också står i centrum för DBDS.


SBU: träning kan stärka viktiga sociala och emotionella färdigheter

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har granskat forskning om program för socialt och emotionellt lärande.


I en rapport från 2024, baserad på 69 studier med närmare 100 000 barn och ungdomar, fann SBU positiva effekter på bland annat:


  • självkontroll
  • social medvetenhet
  • relationskompetens
  • resiliens
  • copingstrategier


Resultaten ger stöd för värdet av att systematiskt ge barn och unga möjlighet att utveckla och träna sociala och emotionella färdigheter.


Läs SBU rapport →


SBU: färdighetsträning kan också ha betydelse i det brottsförebyggande arbetet

I SBU:s systematiska genomgång av psykosociala insatser för att förebygga och minska gängkriminalitet är en av slutsatserna att:

färdighetsträning i skolan, exempelvis konfliktlösning, kan förebygga medlemskap i gäng och bärande av vapen.


Rapporten bygger på forskning om psykosociala insatser för barn och unga och är särskilt relevant för verksamheter som arbetar förebyggande med unga i riskzon.


Läs SBU rapport →


WHO: sociala och emotionella färdigheter är en viktig del av förebyggande arbete


WHO rekommenderar psykosociala förebyggande insatser för ungdomar och lyfter bland annat fram träning inom områden som:


  • känsloreglering
  • problemlösning
  • interpersonella färdigheter
  • uppmärksamhet och mindfulness
  • förmågan att uttrycka behov och stå upp för sig själv
  • stresshantering


Flera av dessa områden ligger nära de färdigheter som tränas inom DBDS.


Läs WHO:s riktlinjer →


En omfattande internationell forskningsbild

En stor internationell metaanalys publicerad 2023 sammanställde 424 studier från 53 länder med totalt över 575 000 elever.


Barn och unga som deltagit i program med systematisk träning av sociala och emotionella färdigheter visade jämfört med kontrollgrupper förbättringar inom bland annat:


  • sociala och emotionella färdigheter
  • beteende
  • kamratrelationer
  • skolmiljö och skolfungerande
  • akademiska resultat


Den samlade forskningen stärker bilden av att sociala och emotionella färdigheter går att utveckla genom strukturerad träning.


Läs studien →

DBDS hos socialstyrelsen

DBDS finns med i Socialstyrelsens samling av exempel på metoder och arbetssätt för att förebygga normbrytande beteende och brott bland barn och unga.


Socialstyrelsen beskriver DBDS som gruppträffar skapade för att stärka barn och unga genom praktisk färdighetsträning.


I deras beskrivning lyfts bland annat övningar, rollspel, gruppdiskussioner, konflikthantering, kommunikation, mindfulness och känsloreglering.


Läs Socialstyrelsens beskrivning av DBDS →

Utvecklat tillsammans med unga

DBDS började inte som en metod på ett skrivbord.

Programmet har vuxit fram genom mer än två decennier av praktiskt arbete och samtalsgrupper med barn och unga.


Erfarenheter från grupperna har kombinerats med kunskap från psykologi, beteendeterapi och neurovetenskap och programmet har utvecklats och förändrats över tid.


Bakom DBDS står Driton Rama och Tyko Granberger, som fortfarande själva genomför all DBDS-utbildning och handledning.


Läs mer om oss och historien bakom DBDS →