Allt brukar börja med att man ser ett behov av nya insatser för att stötta och vägelda barn och unga. Sedan tar man kontakt med oss för att beskriva behov och planera en utbildning. Efter att man genomgått utbildningen "Certifierad färdighetstränare enligt DBDS-programmet" så bestämer man formen på insatsen dvs om den ska genomföras i skolmiljö, på en fritidsgård eller i exempelvis socialtjänstens lokaler eller kanske på en idrottsklubb.
Sedan antingen rekryterar man barn och unga till gruppen eller som vi förespråkar så genomför man samtalsverksamheten paralellet med den redan existerande undervisningen i t ex en skola.
Om man genomför samtalsgrupper sträcker de sig vanligtvis över en-två terminer. Under denna tid har man mellan 14-18 träffar tillsammans utifrån DBDS manualen. Träffarna följer manualen men anpassas utifrån specifika behov.
Vi uppmuntrar till att deltagande barn och unga genomgår en nollmätning innan insatsen och en eftermätning när samtaslgruppen är slut. Här kan exempelvis KASAM-fomuläret användas som kan laddas ner gratis från olika hemsidor.
Personal kommer och går och samtidigt vill vi att kompetensen ska leva kvar och DBDS verksamheten ska fortsätta. I vissa kommuner har kommunstyrelsen beslutat om att göra DBDS till en permanent verksamhet vilket gör att man har personal som på heltid arbetar med DBDS samtal.
Vi vill också göra det möjligt för våra uppdragsgivare att bedriva DBDS oberoende av oss. Det innebär att man har möjlighet att vidareutbilda personal som fungerar som ledare, utbildare och handledare i DBDS och som gör att metoden kan leva kvar på ett hållbart sätt.
Allt startade med att vi började att driva samtalsgrupper för pojkar på skolor och fritidsgårdar. Vår motivation kom från en upplevelse av att det saknades både kunskap och metoder för att arbeta förebyggande och främjande med pojkar. Konkret saknades metoder som främjade en validerande miljö samtidigt som deltagarna fick möjlighet att träna på viktiga nyckelfärdigheter för att klara av vardagen bättre och nå sina mål.
Valideringens och färdighetsträningens kraft gjorde samtalsgrupperna framgångsrika och för att inkludera alla barn och unga vidgade vi Din Bror till att bli Din Bror & Din Syster.
Namnet Din Syster och Din Bror innefattar också en speciell tillhörighetskänsla.
Vad deltagande barn och unga berättar för oss om är värdet att bli lyssnande på och lära känna andra unga och vuxna. I samtalsgrupperna lägger vi fokus på sådant som vi annars inte gör så mycket av. Att reflektera över oss själva och andra, att ha behålla fokus på ett samtalsämne över en längre tid och att träna oss själva i att förstå och hantera oss själva bättre.
Vi hade gärna sett att man i skolan införde ämnet "självkunskap" men tills man gjort det och tills dess att alla barn har möjlighet att lära sig om sig själv och andra i en trygg och validerande miljö, så fyller vi ett tomrum som inte fylls automatiskt genom andra verksamheter, som inte har samma inriktning.
Det beror på förutsättningarna och syftet med insatsen. Blandade grupper är bra för att lära känna varandra och dela perspektiv. Grupper uppdelade på kön gör det möjligt för deltagarna att reflektera över ämnen som man som grupp delar.
Självklart! Könet spelar såklart ingen roll om du är en bra ledare eller inte. Ett perspektiv om hur det är att växa upp som kvinna är mycket värdefullt i en killgrupp och det är samma sak när det gäller de perspektiv som en man kan tillföra en tjejgrupp.
Det gäller också det speciella perspektiv som t ex en ickebinär person kan tillföra en samtalsgrupp. Vi trycker dock på att det ska finnas minst en manlig ledare med i varje samtalsgrupp för killar och minst en kvinnlig samtalsledare med i en tjejgrupp. En viktig anledning är att killarna och tjejerna då har en person som de kan identifiera sig med och som kan modellera ett vidgat sätt att vara man respektive kvinna på.
Vi ser att identiteter, inklusive könsidentiteter, kan vara dynamiska och komplexa, och vi strävar efter att skapa en miljö där alla deltagare kan känna sig bekräftade oavsett var de befinner sig i sin identitetsutveckling.
Absolut. DBDS programmet används i alla möjliga kontexter och sammanhang. Alla barn och unga behöver träna upp sina färdigheter. Ju mer färdighetsbrister desto viktigare blir det att träna upp dem.
Kunskap är viktigt. Vi tror att om man känner sig bra beter man sig bra och ju bättre vi förstår vad vi känner och varför vi känner som vi gör desto mer kontroll får vi över vår vardag och våra liv. Det intygar forskningen.
Samtidigt är kunskap bara en del. Vi behöver också färdigheter för att bättre hantera oss själva och nå våra mål. Det handlar om färdigheter att vara närvarande, hantera utmanande känslor, veta skillnad mellan det man kan förändra och det man behöver acceptera, kunna sätta ord på vad man känner, tänker och vill, följa sina mål i relation till andra, använda sin motivation effektivt och planera för sin vardag och tillvaro.
Man kan säga att DBDS-programmet hjälper barn och unga att utvecklas på sin personliga resa, oavsett var de befinner sig. Genom att tillämpa integrerade metoder anpassar vi stödet till deras individuella nivåer av utveckling och förmågor.
Den kan ske genom båda två, vi tror att de har olika funktion och syfte. Gruppsamtalen ger möjlighet att ta in fler perspektiv och bli bekräftad av andra. Det finns samtidigt en risk att bli invaliderad i grupp, i de fallen utgör de individuella samtalen möjligheten till att bli sedd och öka sin förståelse. Både behövs och ger tillsammans stöd och möjlighet till lärande.
DBDS programmet kan användas på olika sätt. Det kan användas för att driva samtalsgrupper men även i individuella samtal och i exempelvis klassrumsarbete.
Under våra utbildningar får du lära dig om nyckelfärdigheterna och träna på hur du aktiverar dem hos dig själv och andra. Det gör att dig redo att själv avgöra hur du ska lära ut färdigheterna till barn och unga du möter.
DBDS används på flera olika sätt i skolmiljö. Antingen som valbar kurs, som en del av svenskan för nyanlända, och - som vi förordar - som en del av den vanliga undervisningen. Vår erfarenhet är att DBDS bör genomföras med alla elever i klassen, under ordinarie skoltid.
I läroplanen lrg 22 finns det utrymme övergripande att använda DBDS material för reflekterande samtal genom att befästa betydelsen av att "skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse" man tydliggör också att: "det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar" och man sammanfattar att: "eleverna ska få kännedom om hur de kan få hjälp om de upplever otrygghet i eller utanför skolan. Omsorg om den enskilda elevens hälsa, välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter".
I redan existerande ämnen finns det utrymme att genomföra reflketerande samtal utifrån DBDS upplägg:
Inom biologin ska man exempelvis i årskurs 7-9 undersöka "hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av levnadsförhållanden, kost, sömn, motion, stress och beroendeframkallande medel samt hur hälsoproblem kan begränsas på individ- och samhällsnivå", man går också in på "människans reproduktion, sexualitet och identitet samt frågor omrelationer, kärlek, ansvar, samtycke och ömsesidighet. Sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel".
Inom samhällskunskapen har man redan i årskurs 1-3 fokus på "samtal om och reflektion över moraliska frågor och livsfrågor medbetydelse för eleven, till exempel kamratskap, könsroller och döden. Samtal om och reflektion över normer och regler i elevens livsmiljöer,däribland i skolan och i digitala miljöer".
I årskurs 4-6 ska fokus läggas på: "sociala roller och normer i olika sammanhang, till exempel inom familjen och i vänskapsrelationer. Könsroller, jämställdhet och sexualitet. Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället".
I årskurs 7-9 går man igenom: "människors identiteter, ekonomiska resurser och möjligheter i samhället och hur dessa kan påverkas av bland annat socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och etnicitet. Begreppen makt, rättvisa, jämlikhet och jämställdhet".
DBDS förstår att barn och unga inte utvecklas isolerat utan inom ett nätverk av relationer och miljöer. Genom att integrera deras individuella utveckling med de system de befinner sig i, såsom skolan, familjen, och samhället, ger vi dem verktyg att inte bara hantera sig själva utan också sina omgivningar på ett effektivt sätt.
Socialtjänt kan genom uppsökande verksamhet identifiera unga i särskilt behov av riktade insatser. Om dessa inte går att nås genom skolan kan man rekrytera dem till att delta i DBDS-samtal och samtalsgrupper. Här är det viktigt att lyfta fram gruppens höga status och exlusivitet för att höja värdet av att delta.
Personal inom socialtjänsten eller annat socialt förebyggande arbete samt personal inom polis och brandförsvar kan även genomföra samtalsgrupper i samarbete med skolor och fritidsgårdar. Detta har gjorts med stor framgång på flera håll i landet.
DBDS används i ett speciellt format som vi kallar "Sport n Talk". Här kopplas fysisk aktivitet ihop med samtalsaktivitet. Rent praktiskt så genomför man någon form av träning tillsammans för att därefter efter eventuell dusch och ombyte genomföra en samtalsträff.
Denna insats är mycket effektiv av flera anledningar. Dels gör man något roligt tillsammans, man reglerar sitt humör och lär sig saker tillsammans. Samtidigt som man berikas av att lära känna varandra bättre och med en syrestark hjärna kan man lättare ta in ny information och reflketera utan rastlöshet och stress.
Vi har haft möjligheten att studera och lära oss olika metoder och strategier och samlat ihop det vi tycker fungerar extra bra. Färdighetsträningen i DBDS programmet är idag baserat på terapeutiska metoder såsom dialektisk beteende terapi (DBT), kognitiv beteende terapi (KBT), men också metoder som traumamedveten omsorg (TMO).
Vi använder modellen om den förutseende hjärnan som ligger som grund för den senaste hjärnforskningen i vårt arbete. Vårt arbete är starkt förankrat i både så kallad kognitiv och affektiv neurovetenskap för att få så korrekta förklaringsmodeller av mänskligt beteende som möjligt.
Vi använder även integrerade modeller och systemteori för att sortera och sätta ihop olika förklaringsmodeller till integrerade system. Vi tar också hjälp av kulturförklaringsmodeller såsom World Value Survey och Spiral Dynamics när vi diskuterar kultur, traditioner och krockar.
Vi använder också forskning och modeller från ledarskapsvärlden för att förstå och hantera grupprocesser och använda effektivt ledarskap.
DBDS integrerar på detta sätt olika terapimetoder och kulturmodeller i ett sammanhängande system för att inte bara möta individens behov utan också för att se till den större kontexten som påverkar deras utveckling. Genom att förstå individens psykologiska, sociala och kulturella nivåer kan vi erbjuda ett stöd som både är specifikt och holistiskt.
Ja, det finns forskning som stödjer användningen av KBT och DBT i både behandlande och förebyggande syfte. Socialstyrelsen rekommenderar exempelvis dessa metoder eftersom de både är effektiva i behandlande syfte men även bevisat effektiva för förebyggande arbete, särskilt för att minska risken för framtida psykisk ohälsa och antisocialt beteende.
DBT-färdighetsträning har också visat sig minska riskbeteenden och stärka copingstrategier hos unga, vilket inte bara kan förhindra utmaningar som kriminellt beteende utan också minska risken för gängrekrytering och utanförskap. Dessutom har forskningen visat att skapandet av en validerande miljö, där deltagarna känner sig förstådda och accepterade, är avgörande för att bygga starkare självbild och främja emotionell reglering.
Vidare är träning av exekutiva funktioner, såsom planering och impulskontroll, centrala delar i dessa metoder. Sådan träning har visat sig förbättra deltagarnas förmåga att hantera stress och fatta välgrundade beslut, vilket är viktigt för att förhindra negativa utvecklingsmönster och främja en positiv identitetsutveckling.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) betonar även vikten av tidiga insatser som främjar positiv identitetsutveckling, vilket kan öka hopp och självförmåga (self-efficacy) hos deltagarna.
DBDS bygger på dessa evidensbaserade strategier genom att integrera KBT, DBT och träning av exekutiva funktioner i sitt program för att skapa en helhetsinriktad ansats som främjar positiva förändringar och minskar risken för utanförskap.
Nej inte alls, många som går våra utbildningar gör det för att lära sig mer om hur barn och unga fungerar utifrån en psykologisk och neurologisk grund. En del som går utbildningarna använder materialet och manualen för individuella samtal, andra använder den för gruppsamtal och klassrumsarbete.
Vi brukar säga att "vi ger material och verktyg, men det är du som är snickaren", det innebär att du har möjlighet att själv anpassa insatsen utifrån behovet hos dem du möter.
Det är såklart individuellt men vi lyfter fram tre saker speciellt.
Det är vårt färdighetsperspektiv. Det utgår från att personer som inte utvecklat färdigheter, har växt upp in en invaliderande miljö som inte gett dem den möjligheten. De gör att man kanske får kortare stubin och svårigheter att reglera sig, vilket gör att omgivningen blir mer bestraffande tillbaka. Att utveckla färdigheter är en lösning på denna onda cirkel.
Det andra är vårt kulturperspektiv som ger en förklaringsmodell som underlättar mötet mellan människor med olika kulturella bakgrunder.
Det tredje är vårt neurologiska perspektiv som säger att den viktigaste kunskapen vi som möter barn och unga behöver är kunskapen om hur vår hjärna och nervsystem fungerar och hur de påverkar hur vi tänker, känner och beter oss.
DBDS handlar inte bara om att hantera problem eller färdighetsbrister, utan om att hjälpa deltagarna att växa och utvecklas bortom sina nuvarande förmågor. Genom en djupare förståelse för sig själva och sin plats i världen kan de gå utöver sina gamla begränsningar och skapa ökade livschanser.
Utbildningen "Certifierad Färdighetstränare: steg 1" är det första steget i vår utbildningsserie i fyra steg. Den ger en grundläggande förståelse för hur man lär ut och tränar upp nyckelfärdigheter med barn och unga.
Nästa utbildning "Gruppledare: steg 2" är en fördjupning i grupprocesser och gruppledarskap. Den är utformad för Färdighetstränare som genomfört färdighetsträning med grupper av barn och unga och som behöver hantera situationer och utmaningar som ofta uppstår i grupper med barn och unga.
Steg 3: Programutbildare är till för dem som vill utbilda andra i hur man genomför DBDS programmets träffar och förutsätter att man genomgått Steg 1 och Steg 2.
Slutligen så är steg 4: Programhandledare är en utbildning för dem som vill handleda Färdighetstränare på exempelvis den egna arbetsplatsen. Deltagarna förutsätts här ha en djupare förståelse för färdighetsträning, bemötandestrategier och DBDS-programmet, för att hantera den komplexitet som ofta uppstår i det praktiska arbetet.
Detta upplägg gör det möjligt för uppdragsgivare att själva ta över metoder och arbetssätt och integrera dem i den egna verksamheten, utan externt beroende.
Vi föreläser gärna gratis för er digitalt! Det är bara att höra dig om du vill att vi ska göra det.
När det gäller utbildningen Färdighetstränare så genomförs den i dag enbart som uppdragsutbildning. Det innebär att vi genomför den på uppdrag av olika uppdragsgivare, det kan vara enheter på kommunen, ideella föreningar, eller privata aktörer som HVB-hem. Ibland går flera uppdragsgivare ihop och genomför utbildningen tillsammans.
Om du som anställd är intresserad av att gå utbildningen så vänd dig till din chef eller utbildningssamordare. Det finns också möjlighet att avsätta enstaka platser på utbildningar som redan är bokade. Hör av dig till oss om det är intressant!
Här hittar du dokumentet "Uppdragsutbildning: Certifierad Färdighetstränare" som du kan ladda ner och ge till utbildningsansvarig på din arbetsplats.
Copyright DBDS 2023
All rights reserved
